Lagar och regler vid dödsfall

Om dödsorsaken inte är alldeles klar kan det bli frågan om obduktion. Du blir i så fall kontaktad av sjukhuspersonalen. Obduktion innebär att en läkare gör en närmare undersökning genom ett operativt ingrepp. Man kan bara neka obduktion i vissa fall. Läkaren är skyldig att ge mer information om detta.

”Om den avlidne inte har tagit ställning till donation under sin livstid är det de anhöriga som får avgöra”

I Sverige betraktas en människa som död när all aktivitet i hjärnan har upphört. Olika kroppsorgan och vävnader kan dock vara funktionsdugliga och donation kan därför komma ifråga enligt svensk transplantationslag. Om den avlidne inte har tagit ställning till donation under sin livstid är det de anhöriga som får avgöra. När det gäller den frågan finns det många bra argument både för och emot. Det är oftast bäst att följa sin spontana uppfattning.

Om du som närmast anhörig vill ha ett skriftligt besked om dödsorsaken kontaktar du läkaren.

Om sjukhuspersonalen anser att kroppen måste balsameras kan det bero på dödsorsaken eller på att begravningen dröjer. Balsamering innebär att blodet ersätts med en formalinlösning.

Alla som är folkbokförda i Sverige betalar en obligatorisk begravningsavgift via sin skattsedel­. Detta gäller oavsett trosuppfattning och är en avgift som skall täcka en del av de kostnader som uppkommer i samband med ett dödsfall.

I begravningsavgiften ingår:

• Gravplats under 25 år
• Gravsättning och kremering
• Transporter av kistan från bisättningslokal till begravningsceremoni
• Lokal för förvaring och visning av stoft
• Lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler

De här tjänsterna skall även tillhandahållas utan kostnad i annan församling än där du är folkbokförd.

• Kista och påklädning
• Dekoration och blommor
• Annonsering
• Transport av kistan till bisättningslokal (lokal för förvaring och visning)
• Begravningsceremoni
• Bärare av kista i procession till graven
• Minnesstund
• Gravsten
• Skötsel av graven

För dem som inte tillhör Svenska kyrkan har länsstyrelsen i varje län och kommun skyldighet att utse ett så kallat begravningsombud. Begravningsombudet har till uppgift att tillvarata och företräda de som inte tillhör Svenska kyrkan. Bland annat är det begravnings­ ombudets skyldighet att se till att det inom rimligt avstånd från hemförsamlingen finns gravplatser för dem som inte tillhör Svenska kyrkan.

Enligt svensk lagstiftning skall, så långt det är möjligt, den avlidnes önskan följas när det gäller utformningen av begravningen.

Försäkringskassan som efter cirka två veckor från dödsfallet skriftligen skall meddela vilken rätt man har till så kallad efterlevandepension och/eller bostadsbidrag.

Skatteverket, har ansvar för folkbokföringen i landet och därmed får vetskap om döds­ fallet för att kunna utfärda de intyg och handlingar som är aktuella för begravning och eventuell utlandstransport.

När en människa avlider måste också enligt svensk lag en bouppteckning göras inom tre månader. Auktoriserade begravningsbyråer hjälper till även med detta. Enkelt uttryckt är en bouppteckning en förteckning över dödsboets tillgångar, skulder och delägare. Detta kan ibland vara komplicerat, framförallt när man inte är svensk medborgare.

Bouppteckningen är en handling som lämnas in och registreras vid Skatteverket. Den ligger bland annat till grund för att se vilka som har rätt att ärva den avlidne.

Har inte dödsboet någon fastighet, några pengar eller om det går jämnt upp med begravningskostnaderna kan man via hem­kommunen ansöka om att få göra en dödsboanmälan. Den görs av kommunen, är kostnadsfri och den ersätter bouppteckningen.